allas hjärtan måste gå sönder ibland
Det var kallt när jag vaknade, och jag ångrade mig så fort jag hade tagit bort täcket. Snabbt, så gömde jag mig tillbaka under det. In under täcket, jag ville inte upp.
Har ni sånna dagar? Sånna dagar när ni nästan känner på er när dagen kommer att bli dålig? Och ni orkar helt enkelt inte gå upp och ni ignorerar varje gång väckarklockan ringer, ni bara ligger där..
Släng en kommentar!
Jag ska brodera på slöjden, alltså JAG KAN INTE?! Sen hade jag hål, då gick jag till Daniels och Jakobs hus och la en hemlig lapp i deras brevlåda. Dom är typ på Lanzarote nu, jag saknar dom lite.
Ännu en gång så somnade jag på lektionen (engelskan den här gången). Men det är förståeligt, för vi kollade på Godnatt Mister Tom. Och boken älskar jag, men herregud. Filmen kan slänga sig och döö.
På biologin gjorde jag prov, och det var lätt, tror jag.
SOn var lång och dryg, sen spelade jag cello med den knäppaste läraren i Sveriges historia. Seriöst, jag vill inte ha honom mer. Och när jag hade gått av bussen så kom mamma inte och hämtade mig, så jag fick gå typ halva vägen och frös ihjäl.
Ni vet sånna smågrejer som gör att en dag blir helt misslyckad?
Nej nu vill jag bara sova.
sv: haha, kanske de gjorde..
har inte tänkt på ;)
Varje dag när mobilen spelar sin jävla discoslinga 05.30 så slänger jag av mig täcket och tänker; en ny dag som jag kan fylla med intressanta och skojiga upplevelser...vänta lite NEJ!
Haha det enda som lyfter upp min morgon är morgonciggen utanför sjukhuset.
Sånna där dagar då man bara vill ligga kvar i sängen hade jag varje dag för någon månad sedan. :( fast det är ganska fint att ha sånna dagar ibland. om man bara ligger kvar alltså. och inte går upp. fast det måste man ju göra, i längden..
jag brukar alltid förvarna mina vänner när jag har en dålig dag för då är jag arg på hela världen. Det är rätt jobbigt att ha dåliga dagar..